Bli kompis med sin kropp igen

Efter en graviditet förändras kroppen en hel del. Bredare höfter, bristningar på huden, tråkiga bröst och en degig mage. Samtidigt ska man vara glad och tacksam. Ibland har jag svårt att få ihop den ekvationen…

På något sätt känns det som att det är lite tabu att vara missnöjd med sin kropp efter en graviditet. Folk säger ”men tänk att det är ditt barn som format din kropp” och ”du fick ju din bebis i samband med de där bristningarna”. Och jo, visst är det så och jag är så himla tacksam för min lilla kille. Han är det bästa som hänt mig. Men jag har så svårt att acceptera och tycka om min kropp efter graviditeten. Jag fick inga bristningar på kroppen förens vecka 36, så jag trodde väldigt länge att jag var skonad från det. Sen så kom det hur mycket som helst. Jag fick på magen, brösten, låren och höfterna. Idag är de röda och stora, och jag tycker verkligen inte om det. Det spelar lixom ingen roll att ”jag fick Melker tack vare dem”. Det är inte så himla roligt att mina höfter har blivit bredare och att jag inte kommer i ett enda par byxor längre. Att magen är degig är inget jag är superledsen för, den går alltid att träna bort. Men att vissa delar ändrats permanent, känns jobbigt.

Jag antar att man vänjer sig vid sin nya kropp. Men jag tycker det är lite jobbigt just nu. Jag längtar tills jag känner mig bekväm i min egen kropp igen. Jag är dock glad att jag kommit igång med träningen igen. Även om det tar tid innan man ser skillnad på kroppen så känns det skönt! Jag och min kropp ska nog bli kompisar igen så småningom 🙂